David Hack´s Random Blogg

Dirty Funker – Flat Beat (Original more mix)

How long before I get in
Before it starts before I begin
How long before you decide or
Before I know what it feels like
Where to, where do i go?
If you never try then you’ll never know
How long do i have to climb
Up on the side of this mountain of mine

Look up, I look up at night
Planets are moving at the speed of light
Climb up, up in the trees
Every chance that you get is a chance you seize
How long am I gonna stand
With my head stuck under the sand
I’ll start before I can stop or
Before I see things the right way up

All that noise and all that sound
All those places I have got found
And birds go flying at the speed of sound
To show you how it all began
Birds come flying from the underground
If you could see it then you’d understand

Ideas that you’ll never find
All the inventors could never design
The buildings that you put up
Japan and China all lit up
A sign that I couldn’t read
or a light, that I couldn’t see
Some things you have to believe
When others are puzzles, puzzling me

All that noise and all that sound
All those places I have got found
And birds go flying at the speed of sound
To show you how it all began
Birds came flying from the underground
If you could see it then you’d understand
Oh, when you see it then you’ll understand

All those signs I knew what they meant
Somethings you can’t invent
Some get made, and some get sent
And birds gone flying at the speed of sound
To show you how it all began
Birds came flying from the underground
If you could see it then you’d understand
Oh, when you see it then you’ll understand

XAVIER de ROSNAY & GASPARD AUGE är två franska grabbar som iaf får mig att lyfta på ögonbrynen. Dom ser ut som rockstjärnor och lever som rockstjärnor, men hur kan två personer bli ett rockband?  Jo, svaret är ganska enkelt igentligen. Dom är DJ´s som spelar en blandning utav electro och rock, men sen tillkommer det naturligtvis också en del andra genrer. För ett tag sedan såg jag ett klipp med Justice när dom stog och ”hamrade” en riktig dirty electrohouse låt, och sedan droppade en låt med ”RANGE AGINST THE MACHINE”. Det var helt galet. Sen har dom gjort remixar på ”Metallica” och ”U2″ som river. Det hårda soundet gör att man känner igen dom, vilket är bra. En av deras större produktioner är D.A.N.C.E som har spelats flitigt på radion och MTV. Rock´n roll baby!… fast electro då

Jag sitter här med massor av energi kvar. Är inte ens trött. Väldigt konstigt. jag återkommer om några timmar ^^

Historien börjar när jag var ca 5-6 år. Det var julafton. En såndär riktig julafton med mycket snö, en läskig tomte och massa paket. Eftersom jag inte upplevt så värst många julaftonar innan, så var det helt klart pirrigt. Jag kommer ihåg hur jag satt och väntade otåligt på tomten. Denna kvällen skulle bli speciell. Det kände jag. Efter vi hade ätit utav julbordet, så dök han upp. Gubben med det vita skägget, och som iaf då fick min respekt. Han delade ut julklapp efter julklapp, och jag fick hur många som helst. Fast dom var inslagna väldigt konstigt tyckte jag. När tomten väl hade försvunnit, gick vi barn loss på våra paket. Jag började med ett av dom lite märkligare först. ”Super mario bros 3″ stog det på en spelkasset. Det var då jag insåg vad jag hade fått..

Jag spelade nästan varje dag. ”Varvade” super mario bros 1 lite för många gånger, och likaså Mega man 2. Jag klev upp tidigare innan skolan, bara för att få min dagliga dos utav lite äkta ”NES” känsla. Det var tider det. Inget att oroa sig för, och bara göra det man tycker bäst om. Åren gick, och tekniken togs till nya nivåer vilket mitt spelade också gjorde. Under en julafton under tidigt 90-tal, fick jag och min syster ännu en spelkonsoll i julklapp. Ett ”Super nintendo”. Grafiken var obetalbar, och likaså spelkänslan. Denna konsolen följde med mig genom hela 90-talet.

Jag tror året var 1999 då jag och min syster införskaffade ett Nintendo 64. Det var även någonstans där i samma veva då jag började sjuan. Allt var nytt och spännande, och likaså på spelfronten. Jag kommer ihåg hur ”Goldeneye” gav mig en helt annan syn på tv-spel. Nu var det inte 2D längre, utan 3D vilket gav spelaren en helt annan möjlighet. Det var här någonstans, i mitten av sjuan vägarna möttes för två spelfreaks…

Jag och Christoffer hängde ihop under hela högstadie tiden, och lirade lite för mycket ibland. Eller nej, det gjorde vi inte ^^. ”Perfekt Dark” blev det spelet som vi lirade mest, och vi hade blivit ”Hardcore gamers”. Två talanger som spöade skiten ur alla. Med oräkneliga mängder RCP 120 och LaptopGun ammo senare, kom det en betydligt mer avancerad spelmaskin.. ”Gamecube”. Det var under dess tid vi skulle briljera…

”Super smah bros” blev snabbt favorit spelet. Jag vet ärligt talat inte hur många timmar jag har lakt ner på detta spelet, och det vill jag heller inte veta. Nu var det ingen lek längre, utan detta var blodigt allvar. Iaf började det bli det under ”Nintendo SM”. Tyvärr lyckades jag aldrig ta mig till slutfinalen, utan blev 2a & 3a under deltävlingarna (vilket ändå är helt okej).

Jag fick min revansch under samma period jag och christoffer tillsammans med några till, startade spelföreningen ”EGA”. ”EON”, en annan spelförening, hade härjat fritt under några år, men inte längre. Året var 2004, och Mario kart hade släppts. EON hade en utannonserat en ”time trail” tävling på deras hemsida, och det var här vi såg våran chans. Det hela slutade med att vi slog ALLA deras rekord och tider, och inte nog med detta. Senare under samma år hade dom en spelträff, där vi såklart blev inbjudna. Vi spöade skiten ur dom bokstavligt talat. I alla spel EGA ställde upp i, vann vi. EGA hade byggt sig ett stort namn inom Tv-spels Sverige..

2004 blev mitt år. Jag satte dom flesta svenska rekorden i Mario Kart: Double dash, och slogs med världs eliten. Det tog ca två år innan någon kunde komma i närheten av mina resultat. Det var då jag inte var så aktiv på internet, och kunde då heller inte se hur dom allra bästa körde. Slå det Richard karlsson! Nu idag har jag fortfarande några rekord som står sig, och är såklart enormt stolt över att ha satt mina avtryck i spelvärlden.

Det har inte hänt allt för mycket denna dag, därav detta korta inlägg. Verksamheten brukar ju ligga nere under just söndagarna. En ny mashup har gjorts iaf. Dirty som fassen ^^. Sen har jag förlorat 20 tusen kronor på allergibingo.. Det känns halvbra bara. Vi hörs imon

John O’Callaghan Featuring Audrey Gallagher – Take it All Away (Timmy & Tommy Remix)

Melee – Built To Last

Craig Walker – Summertime

Jag har varit lite smått inaktiv här på bloggen under den senaste tiden, vilket jag beklagar djupt. Det har varit mycket arbete, och saker som jag har behövt planera in i mitt sommarschema. Dessa saker tar extremt mycket tid, men jag ska bättre mig. Så, vad har då hänt dom senaste dagarna? Jo. Jag har fått mina två helt nya T-shirts med samma tryck som min bakrundsbild här på bloggen. En grå och en lila ^^. Det var ett tag sedan jag köpte kläder, så nu fick jag passa på. Det är kul att ha saker som andra inte har

Igår skulle jag hämta min kära bil på verkstan. Jag hade dragit av min gaswier, och bromsröret bak hade bytts. Glad i vågen lalade jag in där och fick nycklarna och åkte iväg. En kilometer senare dog biljävlen. ”Det här är ju fan inte sant” tänkte jag, och fick bogsera tillbaka bilen till verkstan. Så nu återstår ännu en reparation, och om inte det funkar blir det skroten. Men så är det, min vanliga tur. Skoj.

Under Fredagskvällen hade John tagit med sig ett Super Nintendo och ”super mario world”. Vilken retrokänsla. Dock slår det inte 8-bitarn tillsammans med spelet ”Super mario bros 3″. Där kan man snacka om retrokänsla. Men det var ändå mycket rogivande att ta ut sin aggression på spelets små fiender.

Nu idag (Lördag) blir det jobb till 20:00, och sen hem. Sen ska jag skriva på ett kontrakt inom mölnlycke kommun som binder mig hela augusti, på mitt gamla arbete. Det ska bli skoj. Så just nu ser det ganska ljust ut på jobbfronten, men det kan ju ändras snabbt. Iaf i dessa tider. Då var det dags att ta på sig sin ljusblåa T-shirt som Marks kommun har sponsrat mig med ^^. Go Mark! /

Danmarks egen trollkar, Daniel Kandi är ett måste för mig under sommaren. Med dom sommriga melodierna och sin passion för musiken, har denna killen gjort oförglömliga klassiker så som ”Child”, ”Nova”, ”Liberate” för att bara nämna några. Jag säger bara: KANDIMAN!

Vad har rört sig i mitt huvud dom senaste dagarna? Ta en titt får ni se:

http://www.youtube.com/watch?v=PDh-CThfflU